måndag, januari 10, 2011

Detta är inte hemma ännu.
Trots att ni som läser ser skillnaden
som hårfin.
Här är rent.
Som om jag skapade förväntningar
genom att ta ett steg sidledes.
Helt i onödan.
Detaljer fångar in mig, trasslar in mig. Trilskas.
Textfärg, rubrikplacering, fonter.
Svär över hur osant mitt jag därmed blir bevisat.
Insidans betydelse kvävd i sin linda, värd ingenting när inte utsidan
ger en sann aning om innehåll.

Jag är inte fåfäng. Men hur ska du känna igen mig
om jag inte liknar den jag var?

Det fanns en artikel i dagens tidning,
nej, gårdagens ser jag nu.
En historia nästan lika ful som min.
Jag hoppas du läste.

8 kommentarer:

  1. Nej, jag läste inte.
    Men, jag läser ditt...

    En dag i taget, en dag i taget...
    Kära, Regnnatt.
    Det blir bra, det här.

    Tycker så mycket om dig, men det vet du redan.

    Jätteomfamnkraminattentilldig.

    /Marie

    SvaraRadera
  2. Min tidning är sprängfylld med hemska historier-varje dag.
    Dina ord är så eftertänksamma.
    Du vet väl att utsidan aldrig kan visa allt som finns inuti?
    Kram/L8

    SvaraRadera
  3. Jag är säker på att jag fortsätter känna igen dig. Du är du. Hur än utsidan visas.
    Kram

    SvaraRadera
  4. ATt bo in sig tar tid.. Du har tiden, boa in dig. Du boar vackert för en betraktare

    SvaraRadera
  5. Jag har aldrig känt dig. Det är svårt, men det kanske är så det ska vara.

    SvaraRadera
  6. Du är så trevlig o varm regnnatt. Ibland känns du som en fullkomlig främling, och ibland känns du väldigt nära. Nästan så man kan röra vid dina tankar.

    SvaraRadera
  7. Visst känner jag igen mig, så mycket, i det du beskriver här. Ja, du vet nog...;)
    Har också skapat mig ett nytt viste nu. Vi får boa in oss och se hur det går. /Kram

    SvaraRadera
  8. En dag i taget, och varje dag med nya underverk - små, kanske, kanske t o m osynliga, men finns gör de!
    Jag tänker att målet är att lära något nytt varenda dag, och det går. Det finns alltid mer, även om det mest är mörker - men ljus finns, lita på mej! Det vet jag, nämligen...

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.