onsdag, januari 19, 2011

Ja, kanske börjar vi där.
I lusten att bli sedda. I längtan efter
att få vara.
Kanske började jag där. Just när du såg.
Och sedan, det går inte att hejda.

Vill du att jag berättar om det nybakade brödet?

Eller om grytorna på fläskkött och vitkål
som jag har stoppat i frysen?
Om veden jag bar in alldeles nyss?
Om sjalen från finbutiken, som är så tunn
och alldeles i alla mina färger?
Jag som älskar sjalar. Som något
att gömma mig i. Jag gömmer mig för jämförelser.
Inte för att jag alltid tror att jag skulle förlora.
Kanske inte vinna. Heller.
Jag vill bara inte bli vald sist.
Vem vill någonsin det?

6 kommentarer:

  1. Nej, det var det...

    Kram <3

    SvaraRadera
  2. Vill välja istället!

    SvaraRadera
  3. Som vanligt - några av dina ord fastnar så - 'nu finns det inte ord som når längre'. Det hade jag kunnat skriva. Men jag hade också kunnat skriva om att bli bortvald. Och det är också en konstig drivkraft.

    SvaraRadera
  4. Göm dig inte för mkt bakom sjalarna, titta noga och se om DU vill välja istället för att bli vald. Jag har en stark känsla att du förtjänar det bästa

    SvaraRadera
  5. Du älskar sjalar, jag hattar...men jag vill ju sticka ut, vill dra blickar till mig. Plötsligt slår det mig hur fåfäng jag är egentligen...bekräftelsebehovet är stort :)

    Jag följer dig igen, har haft fullt upp med att svära och domdera i samband med att blogspot gav upp andan för min blogg. Nu är jag uppe igen, i helt ny skepnad.

    Kram på dig!

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.