söndag, februari 20, 2011

Åh, men självklart är det
alldeles underbart.
Om du nu undrar.
Det är det alltid. 
Här, alldeles mitt i.
Det är... fantastiskt.

I want to talk like them,
walk like them,
be like them.
En kort sekund.

Jag lånar ännu en verklighet.
Och hanterar mig snyggt.

3 kommentarer:

  1. Visst är det! Man sugs in i det där drömda och blir en kort sekund en del av en Woody Allen film(eller nåt) Kram /L8

    SvaraRadera
  2. Givetvis :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  3. Nu undrar jag när goda minne ska få vara just bara goda minnen och inte göra ont och fylla mig med saknad.

    Jag älskar NYC. Men den jag lärde mig att älska det med är inte i min värld längre.

    Hälsa iaf. Jag kommer nog tillbaka.

    Ta hand om dig och massa kramar!

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.