onsdag, februari 09, 2011

Flyktförsök.
B-vitamin och långa hundrundor.
Tulpanerna på köksbordet är aningens rosa,
skira som sommarens pioner.
Bleka som dina minnen.

Jaghardetbrajaghardetbrajaghardetbra.

Aldrig mer skulle jag springa.
Åh, jag vet, jag sa ju det.
Men själen fryser förskräckligt just nu.
Den fryser i stillheten.
Och vet du, allt jag gör är rusar runt i cirklar.
Ritade av mig.

10 kommentarer:

  1. Åh, jag förstår vad du menar. Kram på dig

    SvaraRadera
  2. Det är alltid svårt att vara styrd av det som inte syns, du ritar cirklarna själv men mönstret är allmängiltigt. När vi inte kan springa bort så springer vi runt./L8

    SvaraRadera
  3. Den där slutsatsen L8 är stor. Dessvärre verkar cirklarna permanentas snabbt med flygande år som försvinner från livet. Tristare och tristare blir det att se, eller är det bara för att man varit runt ett par var som man uppfattar förutsägbarheten?

    SvaraRadera
  4. Testa att springa i hjärtan- former;)
    det blir lite mer " sakta ner" bromsa opp" o sen lite raksträckor att rusa på ibland:)

    medsänder en själslig värmefilt till Goa du! Kram!!

    SvaraRadera
  5. Åh, vad jag tycker om bilden att springa i hjärtform...
    Och tulpanerna på mitt köksbord är en duk. Jag tror mig inte om att hantera levande.

    SvaraRadera
  6. Precis som jag just nu. Fast ändå inte. Fast ändå.

    SvaraRadera
  7. ...och jag tänker att Våra Cirklar går in i Varandra...i Varandras...
    Kärlek, Bejbi, Kärlek!
    /Rikki

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.