måndag, februari 28, 2011

Sista kvällen tappar jag en liten 
diamant från min ring.
Det känns rättvist att få ge något
till denna stad och leendet
kväver sucken.
Mitt spår är vackert. 
Glänsande.

8 kommentarer:

  1. Jag tror det var meningen så...

    Tänk så fint att bevara i minnet, att en liten del av sig själv, glimmar i en stad som du gav ditt hjärta.

    Vackert, Regnnatt, vackert!


    /Marie

    SvaraRadera
  2. Vackert...det finns en mening med allt. Glimrande mening precis som du . Kram

    SvaraRadera
  3. ... Underbart! Är det nångång man ska tappa en diamant så är det väl i ett sånt läge! Hälsa new york från mej:)
    kraam!

    SvaraRadera
  4. Vem om inte du lämnar ett sånt spår?

    SvaraRadera
  5. UNDERBART! Ge tillbaka när kärleken är som störst:

    http://open.spotify.com/track/5Gv4nqsCay3n18goHslsPj

    SvaraRadera
  6. Jag skriver som några av de andra, vackert, för jag ser hur den ligger där och glimmar. Någonstans. Strunt samma var. Trollkramar

    SvaraRadera
  7. Oj, kikade in och fann mig begeistrad av dina ord, formuleringar, insikter.
    Jag som sällan kan hålla mig på under 1600 tecken för att förmedla det jag vill, är imponerad av poesins sprängkraft.
    Välkommen som följare, jag sällar mig raskt till din skara!

    SvaraRadera
  8. Tänkte bara tipsa om att du nu har chansen att bli dagensblogg:)
    Klicka här för att anmäla dig:
    http://domkallarmighannes.blogspot.com/2011/03/dagens-blogg.html

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.