onsdag, mars 23, 2011

Det är vår i luften här hos oss.
I en värld som på så många ställen
är trasig, sårig, kall och ensam, är det en
stillsam lyx att hinna hänga tvätt ute
på förmiddagen, innan jag lämnar hus och hund.

Vårt svanpar har kommit igen.
Simmar nära, nära varandra i den lilla sjön.
Halsarna lätt böjda som om de viskar de ömmaste
hemligheter in i varandras hjärtan.
Jag ser på dem, tänker samtidigt leende på yngste
och hans ljuvliga flickvän.
Just så vackra, så sköra, så tillsammans.
Jag vill ingenting annat än deras lycka.
Hur den än blir. I evighet.

Minnen i en ask.
En ung flicka.
En ung man.

Tvätt på en lina.
Tankar i en bok.

5 kommentarer:

  1. Kärleksord...så vackra, så sköra, så alldeles underbara!
    Som bara du kan skriva!

    SvaraRadera
  2. förälskelse i våren. verkligen fint

    SvaraRadera
  3. och jag faller.. än en gång... för min älskade, som gått vid min sida så många år nu... och det är om möjligt än mer berusande än det var i vår ungdom...

    kramar <3<3<3

    SvaraRadera
  4. Och du har en liten sjö med vattenblänk. Och svanar. Underbart.

    SvaraRadera
  5. Du skriver alldeles förtrollande vackert.

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.