tisdag, mars 08, 2011

"Var femte sekund dör ett barn
på grund av brist på mat - så kan
vi inte ha det."

Nej, så kan vi inte ha det.
Det är liksom så uppenbart och samtidigt
så sorgligt att det överskuggar
mitt själviska suckande.
Jag sätter varsamt bössan på köksbordet
bredvid vasen med de vita tulpanerna.

Att ge av mitt överflöd är så lätt jämfört med
att ha tillit till morgondagen.
Och dagen därpå.
Tålamod. Tillit.
Tillit. Tålamod.

5 kommentarer:

  1. Och ändå så outhärdligt viktigt...

    SvaraRadera
  2. När vi slutar bry oss är vi döda... jag skulle ge bort allt utan att blinkaför en minut av total tillit. Kram från Indien./L8

    SvaraRadera
  3. alla borde ha den övertygelsen.Alla borde lära sig att ge..kram

    SvaraRadera
  4. Och någon borde se till att gåvorna hamnade där dom ska, och inte hos mellanhänder med skyhöga löner och samvetslösa skurkar!

    SvaraRadera
  5. Tillit och tålamod. Vill tänka så. Men att vilja och att kunna är inte alltid samma sak. En bön jag läser varje dag 'jag vill, så länge du vill', och jag hoppas. Ett litet hopp.

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.