fredag, mars 04, 2011

Vi spiller ut oss.
Vi som har ett mycket tunt skal.
Vi styr inte.
Känner inte gränser.

Jag skriver Vi, bara i en desperat
förhoppning om att inte vara
ensam.
Inte helt, alldeles, katastrofalt
ensam.

Och jag vill stanna under täcket,
aldrig mer röra en tangent,
döva min sårbarhet,
kväva min ärlighet.

Istället stiger jag självklart upp.
Nu tänker jag arbeta ihjäl mig.
Det kan fungera.

Annars går jag ut med hunden.

8 kommentarer:

  1. Nej, du är inte ensam...

    Dansa du över tangentbordet. Jag tycker så mycket om dina ord.

    Fyll på i naturen och andas frisk luft.
    Den där sårbarheten kan du kasta överbord där den hör hemma.

    Det bästa till dig!


    /Marie

    SvaraRadera
  2. Tack Marie! Både för att du läser, skriver, tycker om och förstår. Det är nu inte skrivandet här på bloggen i sig som skapar tvivlel även om jag nog funderar på att låsa. Men det ena skrivandet leder till det andra... jag är godtrogen, ger allt mitt, bryr mig för länge, fryser så jag skakar. Av ensamhet.

    Lite suckande helt enkelt idag. Men jag ska rycka upp mig. Man kan ju alltid högt sjunga Ensam är stark, tills dess man själv tror på´t.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. ibland måste man hålla händerna sysselsatta för att klara av att hålla tårarna borta. vi är många, som både känner oss ensamma och som väljer att jobba ihjäl oss istället för att stanna under täcket. och det är nog tur att vi väljer så, inte sant?

    SvaraRadera
  4. Vi - oh ja - VI är det. Vi har det så.
    Men hund har jag inte. Men hudlöshet här också.
    Ibland får man bara sätta sig på en stol och sitta där en stund. *klappar lite stilla*

    SvaraRadera
  5. @Tisteln: Ofta, ofta måste man hålla händerna sysselsatta...

    @oroshjärta: <3<3

    @tigerlilja: Tack! Dina ord betyder mer än du förstår. Ja, klappar lite stilla, just så...

    ... och jag gick ut med hunden.

    SvaraRadera
  6. Inte är du ensam, långtifrån, när vi pratar om känslan. Men få kan beskriva det så vackert.

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.