måndag, april 04, 2011

Det är som det alltid har varit.
Nu i början av april blir jag sittandes på
den långa trappen utanför ytterdörren när kvällen faller.
Tjocktröja, jeans och handledsvärmare.
Solnedgången finns på andra sidan huset,
så mycket mindre viktig.
Det är skymningen jag vill åt,
den genomskinliga löftesbärerskan.
Hon som sitter i bakhuvudet på mig.
Hon som bär minnen från tidigare liv.

Ljusa kvällar om våren, sjunger Kristina och
bär sin hemlängtan gömd från Karl-Oskar.

Ljusa kvällar om våren, tänker jag och
bäddar in min längtan i ett lapptäcke av
vardagsro och varsamt viskade böner.

9 kommentarer:

  1. det är en vacker tid just nu, vi har alla en egen relation och egna minnen till den...denna aprilmånad.

    SvaraRadera
  2. Skymningen är alltid lite magisk!
    Som dina ord.

    SvaraRadera
  3. En så vacker bild! Tycker att jag ser dig, fast jag inte alls vet hur du ser ut. Och min ytterdörr vetter också österut.

    SvaraRadera
  4. Mycket mycket skört & vackert!

    SvaraRadera
  5. tisteln - Ljuset är så speciellt :)

    Mångmamma - Tack :) Skymning är magiskt!

    tigerlilja - Vissa människor är självklara. Vet att vi kommer att känna igen varandra. En dag :)

    oroshjärta - Så, så skört och otydligt, kan inte formulera det. <3

    SvaraRadera
  6. Det är något speciellt med april...

    SvaraRadera
  7. attbaravara - Födelsedagar firas t.ex. om jag minns rätt ;) Kram

    SvaraRadera
  8. underbara kvällar, underbara ord, jag längtar efter värmen då man kan sitta ute halva natten och bara njuta

    SvaraRadera
  9. mimmione - Så gott, då längtar vi tillsammans :D

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.