torsdag, april 28, 2011

Lediga dagar som också är
ensamhemmadagar blir skimrande
när de ligger och väntar.
Sedan är vi där. Idag. Och ingenting blir gjort,
trots att normaltempot för mig ofta är högt.
Allt skulle jag. Städa, tvätta, plantera,
skriva och sedan som en liten klick grädde på
den vackra kakan så ville jag vara social.
Träffa väninnan som önskade fikadejt.
Inte vara den som försummar.

Är det vårtrötthet, denna vaga värk och matthet?
Eller kanske träningsvärk för att vi gick en del förra veckan?
Eller ren lathet.
Kom hit hörrni, röj trädgården med mig, pyssla
med mig, ge mig en spark i ändan.
Hunden vill gå ut, jag dricker kaffe.
Så kan vi inte ha det.

Peppa mig! Så ska jag försöka förklara någon dag
både för mig själv och för den som vill lyssna,
varför jag måste börja med utsidan om insidan ska  bli lugn.
För så är det. Här.

5 kommentarer:

  1. Haha, jag skrattar än... du vet... precis...
    någonannanstans...

    Du, en del dagar bara är. Gott så tycker jag.
    Men jag känner igen. Mycket. Igår fick jag t.o.m. ta en lur. Suck. Våren?

    Visst är vi lika varandra, vi människor.

    Och du - glad att "se" dig och dina klingande ord - du har varit saknad.

    Puss!


    /Marie

    SvaraRadera
  2. Inte lathet hos dig, det tror jag inte. Men Livet, LIVET, kan ge såna biverkningar då och då.
    Så jag väntar på att du en dag ska förklara det här med insidan och utsidan. Då tror jag att jag kommer att förstå.
    Kram.

    SvaraRadera
  3. Inte lathet kära kanske mer eftertankens stillhet. Jag mår också bra av yttre aktivitet men det är en falsk tröst för mig. Döljer bara det inre kaoset en liten stund. Sitter still å lyssnar på det inre men det är inte heller konstruktivt när man inte kan åtgärda..../L8

    SvaraRadera
  4. Jag är glad att de gjorde tvärtom, att de inte peppade dej till en massa handling när det kanske var så att din kropp behövde stillhet. Och kanske är det så, att när vi fyller våra behov så slipper vi göra någonting åt orsaken.

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.