torsdag, juni 02, 2011

Internet har varit dött, sommaren har kommit,
tornmusiken har ljudit över nejden och alla,
inklusive tredje underverket (som överaskade så
glädjen bubblade genom att glatt dyka upp ett helt dygn
tidigare än vad som var sagt) kom hem på grillning.
Jag har stunder av intensiv lycka.
Vad är viktigare än detta? tänker jag. Vad är viktigare än oss?
Inte det lilla jaget iaf, nej aldrig.

Någonstans lurar paniken, lite mörk och dov.
Jag tar på mig andras stress och oro,
jag älskar och är rädd att straffas med förlust.
Varför det är så vill jag inte ens fundera över.

Jag vill bara att vi, så många som möjligt, får leva trygga
och lyckliga. All tid.

Imorgon måste jag komma ihåg att
släppa ut grannens hästar.

6 kommentarer:

  1. Det ligger nog i människans natur att känna sådan oro och det är kanske också en mer kvinnlig företeelse. Tyvärr...

    SvaraRadera
  2. tänk att små saker kan göra sån skillnad.
    Jag hade ett jättebra samtal igår med en vän, fick besök av en annan vän. Vaknade så lycklig idag och med en energi jag inte känt på länge.
    Av ett samtal och ett besök...... ibland är det lustigt att lite kan göra så stor skillnad.

    Jag håller med Anna att det nog dock ligger i vår natur att känna den oron.
    Kram

    SvaraRadera
  3. en önskan vi alla håller med om, njut av helgen kram

    SvaraRadera
  4. här finns jag nu. stor kram
    http://pamingataistan-bittan.blogspot.com/

    SvaraRadera
  5. Det finns inget viktigare. Krama dem. Njut.

    SvaraRadera
  6. Har också glatt mig åt mina nära, har hållit de små underverken och mötts av strålande leenden, ganska nya liv.
    Och paniken, den bor hos mig också.
    Kram.

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.