söndag, juli 31, 2011

Vi kör genom mörka skogar,
gör en resa i det som ännu inte
har hunnit bli sensommarSverige.
Snabbvisit hos sonen.
Jag älskar regnet som oupphörligen följer oss.
Ibland räcker sådant långt.

Och när jag igår kväll tassade över vandrarhemsgolvet
glänste mina röda tånaglar.
Malplacerade smycken på en sliten linoleummatta,
kontrasten så jublande vacker
att jag både suckade och log.

Det kan nog ta tid att hitta orden igen,
allting har ett pris.
Jag sover på nätterna, betalar med stumhet,
så gör livet med oss ibland.
Just så.

Nej, min resa är inte slut.
Men genvägar är senvägar,
att skynda på historien
är fel.
Våra kartor är ritade åt oss.

7 kommentarer:

  1. Du finner alltid orden.
    Bekymra dig inte över det.
    Love you - har jag sagt det?

    Jo, jag tror jag gjorde just det.


    /Marie

    SvaraRadera
  2. Fast en liten titt på kartan hade varit välkommet. Att vara tålig och låta tiden gå, ja.
    Och vackra tånaglar kan vara en nödvändighet.
    Kram.

    SvaraRadera
  3. Och nog kan kartor ritas om, det kan vara så att det som en gång var målet för vår resa nu är helt ointressant och det nya målet ändrar både riktning och innehåll.

    SvaraRadera
  4. min kloka vän R säger att
    resan är ibland viktigare än målet.
    men vad är målet?
    livet låter sig inte planeras direkt

    SvaraRadera
  5. Mina tånaglar gnistrade turkosa mot vandrarhemsgolvet men jag hade inte ett enda smycke med mig. Jag sover inte på nätterna och jag är ful av ord....

    Hej Livet!

    SvaraRadera
  6. Full av ord. Inte ful.

    SvaraRadera
  7. "våra kartor är ritade för oss" så vackert!

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.