måndag, januari 23, 2012

Men varför kan jag inte kommentera?
Har fler detta problem? Vår konversation blir
ensidig och jag känner mig märkligt bakbunden.
Är det blogger eller jag som gör fel?
Har det att göra med de kommentarsfält vi har valt?
Lite nedstämd, trots att solen skiner och världen gnistrar,
över att inte underhålla sådant som på sätt och vis är vänskap,
måvara annorlunda än den där vi möts öga mot öga.

Fälten ligger snötäckta.
Just nu var det mest det jag ville berätta.
Det går inte att förklara på vilket sätt det är så viktigt.
Men det känns.

9 kommentarer:

  1. sAMMA PROBS hos mIG Det är NOg blogspot som har probs...LOVE

    SvaraRadera
  2. Visst är det vansinnigt irriterande? Blogger har absolut minst ett problem att ta hand om! Så är det! Men vi ger inte upp så lätt, eller hur? Påt igen bara ;)

    SvaraRadera
  3. Det är säkerligen blogger som för sitt eget lilla liv. Det händer titt som tätt. Hoppas det löser sig snart :)

    SvaraRadera
  4. Hej du fina vän.
    Du, Regnnatt, gå in på http://fixa-din.blogspot.com
    Anneli som driver den är en fena på att lösa problem.

    Numera har jag flera webbläsare att växla mellan. det stora problemet verkar vara Internet Explorer (som många av oss använder). Sedan jag började växla, har jag inga problem.
    Det trista är det inbäddade kommentarsfältet som inte funkar i Explorer, men det löser sig säkert snart.

    Puss!


    /Marie

    SvaraRadera
  5. Du kunde det hos mig ;) Har aldrig haft ett sånt problem. Kram

    SvaraRadera
  6. Jag hade jättestrul härom dagen.
    Fick svara kortare än vad jag ville.
    Så jag förstår din känsla.

    SvaraRadera
  7. Tittar på snön här, och enda glädjen med den är att jag vet att du gläder dig där du finns.
    Och själv har jag firefox, det fungerar. Hoppas jag.
    kram

    SvaraRadera
  8. Varje gång Blogger uppdaterar blir det strul.

    Jag har Firefox numera och då fungerar det oftast bra.

    Kramar rån mig <3<3<3

    SvaraRadera
  9. Hej fin. Det var längesen jag sa hej till dig. Påminner mig om att du gärna vill att man lämnar spår. Jag är här och tassar. Allt som oftast. Och blir tyst av dina vackra ord, men det rör sig alltid inuti.

    På tal om kommentarer... ;)

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.