onsdag, mars 28, 2012

Livet traskar. Jag funderar på mina drivkrafter.
På längtan, men än mer på ärligheten, den som ställer till det för mig.
Längtan har jag lärt mig vårda och hantera.
Den är en stillsam glöd som värmer frusna stunder,
en parentes i samtalet med dig just nu.
Ärligheten är det värre med. Elden brinner,
lågan svår att kontrollera.

På en föreläsning pratar de ordkunniga om
nya sätt att kommunicera, om vägar att nå ut och
påverka. Vi måste hitta vår tydlighet när vi inte står
öga mot öga, alla tecken får en innebörd.
Så enkelt får jag fast mark under fötterna igen.
Mina tankar är rätt.

I övrigt då, vad gör jag?
Jag andas in den fuktiga doften av egen kompost
och ett rengjort växthus, jag planterar om tomatplantor
och lyfter ut den nyinköpta citronplantan,
jag funderar på hur de ointresserade ska
kunna förstå vikten av aktivt miljöarbete. Nu.
Och jag vill reparera sådant som är trasigt.
Allt är inte lätt.

4 kommentarer:

  1. Som vanligt - hur kan du veta? Det som gör ont här sätter du dina ord på.
    Och här bor ett citronträd, som mirakulöst nog inte var dött, beskuret knoppas nu blommor och spröda blad visar sig. Ett tecken kanske, det som ser dött ut kan ha en stark inneboende oväntad kraft.
    Att ha tålamod.
    kram

    SvaraRadera
  2. Önskar dig allt gott! STOR KRAM!

    SvaraRadera
  3. Men åh
    Du fina
    Hjärtat mitt är sprött idag och det blev både bättre och sämre nu ;)
    Du är magisk med tangentbordet
    Tack för att jag får vara med

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.