onsdag, april 04, 2012

Storstaden runt oss.
Den eviga känslan av att längta hem och samtidigt
låta rötterna sjunka djupare.
Vi går som alltid på, för oss, delvis nya gator,
man kan vandra ett helt liv
det finns bitar kvar att upptäcka trots det.
Både utanför och i det innersta.
Halsen värker,
hostan är fruktansvärd,
imorgon ska jag köpa honung med högsta umf.

På fb önskar man varandra glad påsk.
Jag har inte hunnit dit ännu.
När vi vill glädjas åt det största måste vi
andas in mörkret först.

5 kommentarer:

  1. Hoppas din honung blir mild mot dig.
    Och vi är på samma stig, du och jag.
    Än är det inte Påsk - än är sista ordet inte sagt...

    SvaraRadera
  2. Hemma bor inom oss... var vi än går...
    Är det inte så?

    Sköt om dig, sköt om halsen.
    Njut där du är...

    Bästastekramenöverhavetdärdufinns.


    /Marie

    SvaraRadera
  3. Håller också med, än är det inte glad påsk. Nu, nu händer det stora, obegripliga. Nu plågas han på korset för oss.

    SvaraRadera
  4. Glad påsk :-D

    Kramar <3<3<3<3

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.