torsdag, juni 28, 2012


Jag fick ett vackert mejl.
Och jag hoppas du ser detta,
så mycket av det du skrev är jag.

Jag funderar över vänskapen som kan födas när ord får hitta sina läsare.
Jag funderar även över sårbarheten.
Och obalansen. Över rädslan.

Jag är inte mycket för envägskommunikation,
tystnaden i sig gör mig mindre, den kan få betyda att vi vet
var vi har varandra.
Du och jag vid ett frukostbord.
Men då måste vi våga visa oss i all vår sömndruckna nakenhet.

Ett djupt andetag, frisk luft, ny början.
Modet att stanna, lugnet som stillar en ordlös oro,
minnet av sommardoften en juninatt.
Ja, vi tar tysta frukostar tillsammans.
Kom.

2 kommentarer:

  1. En ny början och tysta frukostar.
    Nog låter det underbart.
    En längtan. Önskar dig detta.
    Kram

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.