tisdag, november 19, 2013


Jag har gått vilse, varit med om något som inte går att sudda,
hittat mig själv bara för att sedan förlora allt.
Vem ska orka med den grå varelse
som hon som är jag har blivit?
Jag är rädd att man ska börja i-f-r-å-g-a-s-ä-t-t-a
förnuftet i mig.
Jag kan inte förklara, vill inte heller vara
den som orsakar bekymmer med min sorg.

Så går vi i cirklar utan att röra vid varandra,
världen och jag.
Min plats existerar inte.

4 kommentarer:

  1. Jag är en av de tafatta. Jag läser och sörjer med dig, så vitt man nu kan. Och där jag sitter, i min cirkel, undrar jag också över den grå människan som jag hittar här.
    Fast jag är alldeles övertygad om att vi existerar, både du och jag. På något sätt, fast det inte alls är som vi skulle önskat.
    Kram

    SvaraRadera

  2. Jag tror vi matchar varandra rätt bra.
    Grått är också en färg.

    /M

    SvaraRadera
  3. Vissa saker blir man aldrig densamme efter & det är okej.
    Kram

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.