tisdag, januari 07, 2014

Flykten, jag kommer in på den igen.
Det jag skrev tidigare var osant inser jag när
jag har funderat över det en stund.
Skrivandet är inte reträtt, inte ens för en kort stund,
skrivandet är standstill med mod. Mod att se mig själv som sådan jag är.
Att tårarna slutar rinna dessa stunder medför inte
att jag glömmer sorgen. Snarare ser jag den i vitögat,
försöker mig lamt på att formulera dess väsen och får via
den ansträngningen en stunds vila från just gråten.
Det lämnar mig som sagt utmattad.

Läsandet är flykten.
Så svår att hitta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack du som vill lämna spår.