lördag, juli 26, 2014

Jag kan inte längre.
Kan.
Inte.
Det är som om insidan har sprängts sönder,
som om en rostig rem av järn
samtidigt kramar hela mitt innanmäte.
Den har dragits åt så hårt nu,
går inte att lossa.
Och jag tror att alla andra har gått vidare,
lämnat mig och helst vill glömma.
"I tacksamt minne bevarad."
Det går inte att blotta sig inför, och be om hjälp i,
en sådan värld.
I tystnaden och ensamheten har alla avspärrningar vid
stupet vittrat sönder, alla dörrar slagits upp på vid gavel.
Hur jag än försöker lyckas jag inte vända huvudet åt andra hållet
och se inåt heden. Jag lyckas inte ens gå längst med kanten.
Blicken söker sig ut och bort.
Söker sig bara ut.
Jag står still.
Ser bort.

3 kommentarer:

  1. Förakta dig inte. Detta är främst dina ord till dig själv. Kram

    SvaraRadera
  2. Kära Y.
    Några rader från Bodil Malmsten jag hörde i våras, som tröstade mej och andra, som jag skrev ner och tänker på ibland. Förunderligt det där, poesins förmåga.
    "Jag kan inte dela din sorg/den är odelbar, hel/Jag är den skonade delen av dig/jag vill bara säga att vi är här/Vi omger dig/ innan och efteråt/Det där ögonblicket innan/den där evigheten efteråt/ Jag ber inte om ursäkt för att mina ord är så små/Jag vill bara säga det en gång till/Vi är den del av dig som blev skonad/Vi är här

    SvaraRadera
  3. Lillemor, Tack. Det är ett så litet ord, jag vet jag har sagt det förut. Kanske missbrukas det, kanske borde vi använda det oftare utan att förringa dess sanna betydelse, kanske borde det finnas ett ännu större ord, jag vet inte.
    Mörkret är så fruktansvärt emellanåt, jag hade aldrig kunnat föreställa mig det så svart och hopplöst, så skrämmande och allomfattande och jag var mycket nära att ge upp helt dessa dagar, mycket nära. Nu, just nu i skrivandets stund, är det grått igen, antagligen finns det de som skulle dra en suck av lättnad om jag sa så högt. Men jag säger mycket lite numer. Sorg skrämmer omvärlden, få har orken att se någon annan ens i det grå.
    Bodil Malmstens ord är vackra, trygga. Jag är glad att just du gav mig dem.

    Och "ko", tack även du.

    Kram till er båda

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.