torsdag, oktober 02, 2014

Tiden läker alla sår?
Jag vet inte, orkar inte tro på det.
Mitt sår, det öppnar sig ständigt på nytt,
börjar blöda så ymnigt utan förvarning och jag står där,
försöker hjälplöst hantera smärtan. För att i nästa sekund tänka -
jag kan, jag kunde, kommer att kunna.
Om igen denna berg- och dalbana,
omöjligheten att föreställa sig, minnas,
hur det känns att vara lugn när du är i kaos.
Och tvärtom.

Jag är plötsligt så rädd för döden. Eller nej, jag är rädd för
sorgen. För sorgen jag kommer att lämna efter mig en dag,
jag vill inte att andra får uppleva gråt som sliter sönder,
och lika rädd för sorg som kan drabba mig - jag kommer
inte att orka mer än det jag bär på nu. Ändå är det så,
det finns aldrig garantier, det finns inte ett utmätt mått smärta
för var och ens liv. Det finns aldrig garantier.

Det är också fortfarande så att min utsida inte parerar min insida.
Jag rör mig långsamt och lugnt, möter leenden med leenden,
tänder ljus och sätter färska blommor i vas, bäddar rent, går ut
med hunden, kramar krigarprinsessan hårt och skrattar åt hennes
tvåårs-trots, leker med minsta prinsessan och försöker skapa lika
innerliga band till henne som till hennes kusin. Jag jobbar,
jag anstränger mig med att tacka ja till en del aktiviter och resor.
Men jag är så tom på insidan.
Så tom. Ett darrande asplöv i ett ekande universum.
En vän sa till mig, när han hörde om mina ensamma dagar på ön
(människor förundras över att jag gjorde detta, idag ska livet
levas i flock) och jag berättade att jag faktiskt är stolt över mig själv
och hur jag har bejakat sorgen, att han tror jag mår bra av bejakandet
eftersom jag inte kunde styra över döden men till viss del kan styra över
hur jag hanterar smärtan som följde. Det ligger något i det tror jag.

Blodflödet från såret, vågorna av sorg som plötsligt slår omkull mig,
är saker jag inte styr över.

2 kommentarer:

  1. Känner igen mig i dina rader. Lika, fast olika.
    Insida. Utsida. Balans med ett o framför.
    En tomhet inuti och samtidigt fylld av så många känslor.

    Varm innerlig kram ♥
    /M

    SvaraRadera
  2. Lika fast olika, jag vet. Och vi kämpar på.
    Kram

    SvaraRadera

Tack du som vill lämna spår.