söndag, juli 26, 2015

Försöker slingra mig bort från skrivandet
Ord som är svåra, tankar som fastnar fel.
Det är lika omöjligt att inte som att.

Oroar mig lite inför mötet med den nye pratmannen.
Hur börjar jag om, vill han lyssna,
kommer han att begripa?
Jag är den som hör suckar långt innan de
lämnat strupen hos någon.
Vad gör jag om rummet fylls av sådant?

Önskar trängre kanaler i mitt intuitiva?

Nej.
Nej.

3 kommentarer:

  1. Hoppas för din skull. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag är dum som tar ut oro i förväg. Det är trots allt livräddaren som har letat upp honom och som säger att han (den nye) är hans (livräddarens) mentor. Borde jag jobba med min tillit? Suck. Ja.
      Kram

      Radera
    2. Ps. Jag har ibland enorma problem med att kommentera ditt, blir oftast tvungen att logga in på ett WP-konto (som jag skapade enbart för att kunna skriva till dig) ändå kärvar det mellan varven 😔 Suck på det...

      Radera

Tack du som vill lämna spår.